Ojämlikhet och sociala klyftor är fascismens grogrund

1spiritxFrån protesterna på Poseidons torg i HaningeInför valet kom Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder till Haninge för att hålla tal på Poseidons Torg. Han möttes av protester och massor av unga människor som ville visa sitt avståndstagande mot att SD förgiftar vårt samhälle med insinuant rasism. Mängden poliser som sattes in för att skydda och bevaka var häpnadsväckande stor.

Lika viktigt som det är att försvara yttrandefriheten lika viktigt är det att inte låta den rasistiska retoriken stå oemotsagd. Polisen har ett stort ansvar och ett svårt arbete att utföra. En uppstressad stingslighet mot unga motdemonstranter kan tyda på omognad inom kåren eller i värsta fall grumliga sympatier. På Poseidons torg stod polisen med ryggen vänd mot SDs torgmöte – ansikte mot ansikte framför de protesterande ungdomarna. Kan det vara möjligt - som strategi i det civila ickevåldsmotståndets namn - att söka allianser och sympatier hos polisen i kampen mot fascismens förtrupper i Sverige? Låt oss hoppas det, för det vore djupt olyckligt om de helt berättigade antirasistiska protesterna leder till en allt mer repressiv ordningsmakt. Nästa gång vi står ansikte mot ansikte med företrädare för statens våldsmonopol kanske vi ska bjuda på en bulle, dra en vits, småsnacka och flörta lite. Samtidigt inte backa en tum. Den kände ickevåldsteoretikern Gene Sharp hävdar att humor och vänlighet kan vara de effektivaste av vapen. Kan vi tro på det? Kyss en snut? Spana in bilderna här.

Fascismen kan inte besegras med enbart antifascism. Det krävs politik på allvar. Det är genom en radikal och egalitär fördelningspolitik och en social investeringspolitik som vi vinner slaget mot fascisterna. Om både bördorna och rikedomen fördelas mer jämlikt och klyftorna minskar så blir det svårare att spela ut den ena gruppen mot den andra. Vi behöver alltså en social bostadspolitik med kraftigt ökat offentligt byggande. Vi behöver höja nivåerna i försäkringssystem och A-kassa. Vi behöver en ökad progressivitet och omfördelning via skatten. Vi behöver ett skolsystem som är lika för alla, där alla skolor håller hög kvalité. Vi behöver en sjukvård med resurser som är tillgänglig för alla. Vi behöver ökat folkligt inflytande över allt som pågår i vårt land.

2spiritxFrån protesterna på Poseidons torg i HaningeDet är i de växande klyftorna och i klassamhällets sociala arrogans vi får söka svaren till varför högernationalistiska och rent fascistiska rörelser växer fram i Europa - dit Sverige hör. Vi kan nu se hur Sverigedemokraternas lilla ledarskikt enligt klassisk fascistisk strategi skickligt och ogenerat positionerar sig som en "centeropinion" mot de stora krafterna i samhället: Mot det politiska etablissemanget, mot arbetarrörelsen, mot storfinansen och bankerna. Med populistiska appeller försöker man göra sig till förvarare av välfärden och drömmen om ett svenskt folkhem där nationen och dess kultur är den enda legitima gemenskapen. Invandringen, konsten, den öppna kärleken och allt som upplevs som främmande är syndabockar och fiender i denna manikeiska världsbild.

Bara några få av SDs väljare är medvetna fascister. Denna hårda kärna kan vi inte förändra. Men de allra flesta är vanligt folk som kämpar med att få livet och världsbilden att gå ihop. Låt oss nu se till att det finns en väg tillbaka och att vi inte tvingar in SDs väljare i en hårdnande fascistisk åsiktsgemenskap. Kamp mot sociala klyftor och för ökad jämlikhet är vägen.

Tema: Pussa en polis

http://archive.thedailystar.net/beta2/news/kiss-and-yell/

http://miamiherald.typepad.com/crime_scene/2009/12/photo-clowns-hug-a-police-officer.html

http://www.youtube.com/watch?v=UpNhl8BLVP0

http://www.telegraph.co.uk/news/picturegalleries/worldnews/8288877/Egypt-protests-police-and-demonstrators-clash-in-Cairo.html?image=30

Pussa en polis Pussa en polis 

Pussa en polis 

Pussa en polis

Ojämlikhet och biometrisk kontroll

Vad finns det för samband mellan växande sociala klyftor och regimers ökande kapacitet till övervakning och kontroll? Efter att ha läst kulturgeografen Stephen Grahams helt oumbärliga bok Belägrade städer – den nya militära urbanismen klarnar bilden.

Under de senaste åren har frågan om de växande sociala klyftorna inom världens länder och mellan regioner seglat upp i topp när hoten mot den globala stabiliteten ska rankas. World Economic Forum gav till exempel 2013 ut rapporten Seeds of Dystopia, där de växande klyftorna pekas ut som det största hotet mot våra samhällen. Barack Obama har instämt i analysen, liksom OECD, Världsbanken och många andra av den globala kapitalismens institutioner. När så den franske ekonomen Tomas Piketty i en storslagen empirisk undersökning slår fast att det ligger i det kapitalistiska systemets inneboende natur att ojämlikheten ökar och fördelningen blir allt mer ojämn, så bekräftar det vad många redan visste.

Låt oss anta att de stora spelarna i den globalt verkande kapitalistiska ekonomin sedan länge känt till dessa fakta och förstått dess sociala konsekvenser: sociala protester, instabilitet, oordning och utmaningar mot regimers legitimitet. Människomassor som görs överflödiga eftersom de varken är konsumenter eller producenter hotar den allmänna ordningen. Det Stephen Graham nu sätter ljuset på är hur de ökande klyftorna möts med nya metoder för att kontrollera och avskilja individer och grupper.

boken kvinna

"...Övervakningssystemet skapar profiler, analyserar beteende- och rörelsemönster och glömmer aldrig – eftersom minnet är digitaliserat. Individens rörelser mellan olika rum och platser inom staden eller landet medför ofta en parallell rörelse hos vad sociologerna kallar "datasubjektet" eller "den statistiska personen" – de elektroniska spår eller den elektroniska historik som ligger till grund för en bedömning av individens uppehållsrätt, rättigheter, lönsamhet, säkerhet eller farlighet. Den eftersträvade sociala kontrollen verkar i allt högre grad genom invecklade tekniska system som är utsträckta i både tiden och rummet. Tillsammans bildar de en bakgrundsmiljö, en överallt närvarande datoriserad matris av alltmer sammanlänkade apparater: bankkort och ekonomiska databaser; GPS-mottagare, streckkoder och globala satellitsystem; RFID-kretsar och biometriska ID-system; bärbara datorer, telefoner och e-handelsplatser; samt ett allt större nät av sensorer inbyggda i gator, bostäder, bilar, infrastruktur och till och med människokroppar..." (Stephen Graham, sid 107)

Läs denna bok. Det är en riktig ögonöppnare!

Hallå där! Ideologin anropar. Vi har varit i Almedalen

Louise torgpratar i AlmedalenLouise torgpratar i AlmedalenUnder rubriken "Hur kan scenkonst reflektera och agera kring frågor om ojämlikhet" har vi på två seminarier/torgmöten under Almedalsveckan presenterat projektet "The Spirit Level On Stage – en föreställning om jämlikhet". Samtidigt var besöket i Almedalen en del av researcharbetet inför föreställningen med samma namn.

Att delta i Almedalsveckan är att befinna sig i en enda lång reklampaus som det inte går att zappa sig bort från. Rena åsiktsbulimin blandas med bisarra jippon, genanta utspel och svindyr dålig mat. I en enda våt omfamning samlas partister, demokratister, postkolonialister, lobbyister, kapitalister, fascister, feminister, liberalister, kommunister, ekologister som om ingenting vore på riktigt riktigt.

Inte konstigt då att vi drabbades av den stora alienationen. Är det överhuvudtaget meningsfullt att delta här? Blir vi nyttiga idioter som bidrar till postpolitisk skendemokrati? Frågor som dessa ställde vi oss själva.

Men med utgångspunkt i det konkreta - att Jordbro Kulturhus, i sin nuvarande form, är hotat – kunde vi tala om stora frågor som undanträngning av människor, hotet mot de gemensamma platserna och skenande ojämlik fördelning av resurser och inflytande. Våra torgseminarier under fredag och lördag lockade större publik än de flesta liknande arrangemang.

Vi visade också den satiriska dokumentärteaterföreställningen "Vi är skit" vars text är hämtad direkt från ett medborgardialogmöte i Jordbro. Med scenkonstens stora frihetsgrad avtäcker föreställningen effektivt makthavares försök att framprovocera samtycke och föra undan jobbiga frågor från dagordningen. Det blev stora ovationer till denna ideologikritiska föreställning på Donners plats i Visby.

Satir-om-medborgardialog webbSatir om medborgardialogIdeologi är någonting förvånansvärt materiellt. När ideologin anropar oss får det konkreta följder. Ideologi rättfärdigar ojämlik fördelning av resurser och åtskillnad mellan människor.

Ideologi vill få oss att tro på regimens legitimitet, kapacitet och förmåga att regera. När tron upphör faller regimen. I den meningen är varje regim – demokratisk såväl som diktatorisk – beroende av vårt samtycke och samarbete.

Ideologi är närvarande överallt. Det är filtret genom vilket vi ser världen. Många gör misstaget att tro att bra ideologi lyfter fram sanningen och att detta skulle vara scenkonstens uppgift.

Herr och Fru frustrationHerr och Fru frustrationUppgiften för scenkonsten ligger snarare i att hänsynslöst ägna sig åt ideologikritik. Att synliggöra det "sunda förnuftets" kopplingar till all form av maktutövning och att alltid rikta udden mot rådande regimer. Kort sagt: att utmana tron.